Under lång tid använde vi i västvärlden endast kokosnötter som en ingrediens i macaroons eller i kastspel på tivoli eller marknader. Nu för tiden har kokosnöten fått större betydelse och vi ser allt fler kokosnötsbaserade produkter i butikernas hyllor.

Viste du att kokosnötter också används för att framställa våra produkter med aktivt kol? Vissa av dem kanske du t.o.m. har använt själv!

I denna artikel förklarar vi hur Jacobi tar den oansenliga kokosnöten och skapar aktivt kol av den. Vi besvarar också några vanligt förekommande frågor om denna relativt okända process. Men först, vad gör egentligen kokosnötsbaserat aktivt kol?

Vem använder kol tillverkat av kokosnötter och till vad?
Kol som tillverkats av kokosnötter används oftast inte i storskaliga industriella tillämpningar av den enkla anledningen att det inte är bra lämpat för det. Den enda storskaliga process det används i är inom utvinning av guld. De huvudsakliga marknaderna är andningsutrustning, kupéfilter för bilar samt luft- och vattenfilter för hemmet. Den allmänna oron gällande luft- och vattenkvalitet i hemmet ökar, så dessa marknader växer ständigt.

Hur skapar vi kol av en kokosnöt?
Aktivt kol skapas av kokosnötens yttre skal. Alla de andra delarna används i andra branscher. Kokosnöten faller från trädet, alla dess andra delar tas tillvara och det yttre skalet blir kvar. Det köps antingen upp av kommersiella kolverksamheter eller går tillbaka till bönderna och deras kooperativ. När det går tillbaka till kooperativet bränner bönderna ofta skalet i ståltrummor och använder kolet vid matlagning. Om det säljs till kommersiella kolverksamheter bränns det i större skala och under längre tid.

Som med alla våra processer arbetar vi för att göra denna process så miljövänlig som möjligt. Vi har för närvarande flera EcoGreen-pannor på plats och ser fram emot att tillhandahålla dem till så många av våra leverantörer som möjligt. Dessa specialutvecklade pannor säkerställer att ingen värme går till spillo och att otäcka gaser (inklusive farlig kolmonoxid) förbränns och inte släpps ut i miljön.

När det bränts ser skalet nästan exakt likadant ut som innan – det är bara lite ljusare till färgen. Sedan krossar vi det för att det ska få rätt storlek för de användningsområden det behövs till. När det har krossats måste det silas och sista steget ät tvättning. Detta behövs inte för alla tillämpningar, men vissa kunder behöver kol med hög renhetsgrad så vi tvättar det med vatten eller syra för att avlägsna lösliga ämnen. Alternativt kan det behöva tvättas med vissa kemikalier (så är exempelvis fallet med kol som ska användas vid behandling av avloppsvatten). Många förfiningar kan göras och görs för att anpassa kolet till våra kunders krav. Kolet är nu mikroporöst, vilket innebär att det är täckt av små porer som kan ses i mikroskop och vi kan till och med ändra stoleken på dessa porer om kunden behöver det.

Hela denna process är vanligtvis slutförd (d.v.s. att produkten har omvandlats från kokosnötskal till aktivt kol som är klart att sälja) inom tre månader.

Vad händer med resten av kokosnöten?
Det skal som vi använder för att skapa kol är oftast en avfallsprodukt från kokosnötskörden. När en kokosnöt faller från trädet är den ungefär lika stor som två fotbollar och består av flera delar. Största delen är kokosnötfibrer. Dessa avlägsnas från kokosnötens yttre skal och kan användas till många olika saker, bland annat till mattor, dörrmattor och borstar. Nöten fraktas sedan till kokosanläggningar för att bearbetas. Här separeras oljor, kokosmjölk och fruktkött och matprodukter tillverkas. Det som blir kvar är det yttre skalet som vi använder för att tillverka kol. Varje del av kokosnöten har ett syfte.

Vem odlar kokosnötterna?
Kokosnötter växer på palmer som finns på många platser, men de fertila finns bara i ett bälte som främst ligger i tropikerna. De kokosnötter vi använder växer på Filippinerna, på Sri Lanka och i Indien, men kokos växer även i Vietnam, Thailand och vissa västafrikanska länder. I dessa länder är kokosnöten ofta en mycket viktig kommersiell basvara. Bönder i dessa länder odlar kokosnötter. För att uppfylla vårt mål med att minska påverkan på miljön med våra processer kontrollerar vi att var och en av våra leverantörer har goda miljöförfaranden innan vi anlitar dem.

Hur många kokosnötter använder vi varje år?
En grov uppskattning är ca 2,8 miljarder per år!

Vilka är för- och nackdelarna med att använda kokosnötter?
Kokosnötskol är mikroporöst, vilket innebär att det är täckt av miljontals små porer. (Det är där de adsorberade orenheterna hamnar.) Denna porositet kan motarbeta kokoskolet eftersom det inte hanterar stora molekyler väl. I tillämpningar med stora molekyler måste kol från andra källor användas.

Det finns långt fler fördelar än nackdelar med att använda kokosnötter som råvara. Dess mikroporositet gör att det lämpar sig väldigt bra vid gastillämpningar. Kokosnötens yttre skal är också mycket hårt och tåligt och det innebär att det är mindre sannolikt att degradera under de många värmebehandlingar det genomgår för att bli aktivt kol. Det i sin tur innebär avsevärt mindre avfall.

Palmer tar in mycket koldioxid från atmosfären för att skapa kokosnöten. Detta minskar inte bara mängden vi inandas, utan innebär att det fasta kolinnehållet är relativt högt. Det betyder att man får en hög kolavkastning och väldigt lite avfalls- eller biprodukter.

Hur länge har kokosnötter använts för att tillverka kol?
Väldigt länge! Här på Jacobi har vi använt kokosnötter i ungefär 25 år, men det är absolut ingen ny idé. Kokosnötskol användes faktiskt i gasmasker under första världskriget

Är det bra för miljön att tillverka kol av kokosnötter?
Det har faktiskt visat sig att tillverkning av kokosnötskol har det som kallas negativ koldioxidpåverkan. Det betyder att nettomängden koldioxid i atmosfären minskar, även efter de olika värmeprocesser som kokosnöten genomgår. Detta har visats i två studier. Som vi nämnde ovan skapar odling och skörd av kokosnötter lite eller inget avfall. Det är ett fantastiskt råmaterial att välja om man åtagit sig att ta god hand om miljön, som vi på Jacobi har.

Vill du veta mer om våra aktiva kolprodukter? Använd det här kontaktformuläret för att komma i kontakt med en av våra experter på aktivt kol. Om du vill veta mer om våra hållbarhetsansträngningar och program, gå till vårt hållbarhetsnav här.

Visste du att? Lite kokosnötfakta

• Kokosnötter har funnits längre än människan.
• Kokosmjölk användes som ersättning för blodplasma under andra världskriget.
• Palmer kan ge en lönsam skörd i ca 50 år.
• Kokoskrabban är det största landlevande skaldjuret och kan skala en kokosnöt, bära upp den i en palm, släppa ner den på marken och äta fruktköttet.
• John F. Kennedys liv räddades av en kokosnöt 1943, under hans tid i USA:s flotta. JFK och hans besättning blev strandade på en obebodd ö och överlevde på enbart kokosnötter. Efter att ha ristat in ett meddelande i ett kokosnötskal och givit det till två lokala män i en båt blev besättningen slutligen räddad. (Han hade denna kokosnöt på sitt skrivbord i Vita huset under sin tid som president.)
• Kokosnöten är ingen nöt. (Ursprungligen kallades den bara kokos och suffixet ”nöt” lades till senare.)
• En mogen kokosnöt är ca 30-45 cm hög, 15-20 cm bred och väger i genomsnitt 1,4 kg.
• Kokosnötter växer i palmer (ofta kallade ”livets träd”), främst i tropiska kustområden såsom Indonesien, Sri Lanka, Indien och Thailand.
• Palmer och kokosnötter frodas i områden med sandig jord, mycket solsken, regelbundna regn och hög luftfuktighet.
• Kokosnötter är otroligt mångsidiga och har hundratals olika användningar. De används för att producera flera olika sorters mat och drycker, som ingredienser i skönhets- och hälsoprodukter, till dekorativa föremål, i produktion av hushållsredskap såsom kvastar och mattor och, naturligtvis, för att skapa aktivt kol!