Nedan finner ni vanligt förekommande frågor och svar.

Tveka inte att höra av dig om du har ytterligare frågor.

Vad är aktivt kol?

Kol är det rikligast förekommande grundämnet på jorden. Bland de vanligaste råvarorna för aktivt finns stenkol, kokosnötskal, trä, torv och brunkol.

Noga utvalda råmaterial bearbetas vid låga temperaturer för att avlägsna flyktiga komponenter och vatten. Detta är det inledande karboniseringssteget. Vilket följs av att man låter det karboniserade råmaterialet passera genom en aktiveringsugn med hög temperatur där ett strikt kontrollerat flöde av ånga används som oxideringsmedium.

Den resulterande produkten är en kraftfull adsorbent med en mängd porer i molekylära dimensioner. Under ett svepelektronmikroskop är porfördelningen tydligt synlig och liknar en porös svamp. Denna höga koncentration av porer inom en relativt liten volym genererar ett material med ett fenomenalt inre ytområde (800-1600 m2/g BET N2). För att sätta detta i perspektiv motsvarar en tesked aktivt kol ytan hos en hel fotbollsplan. Det är denna enorma inre yta som ger aktivt kol dess unika förmåga att adsorbera en stor mängd olika föreningar både i vätske- och gasfas. Föreningen kommer i kontakt med det aktiva kolet och sprids ut i den inre porstrukturen. Det aktiva kolet bildar svaga Van der Waals-krafter som låser fast föreningen i porstrukturen.

Processen då molekyler överförs från gas- eller vätskefas till en solid yta kallas adsorption.

Hur produceras aktivt kol?

Det finns flera metoder att producera aktivt kol.  Den metod som används mest av Jacobi Carbons är ångaktivering, antingen i rotationsugnar (kokosnötskal) eller vertikala schaktugnar (stenkol). Jacobi Carbons producerar också träbaserat kol genom kemisk aktivering med hjälp av fosforsyra.

Vad tillverkas aktivt kol av?

Aktivt kol kan framställas av i stort sett alla kolhaltiga råmaterial.  Jacobi Carbons aktiva kol tillverkas antingen av träsågspån, bituminöst kol, antracitkol eller kokosnötskal.  Vi väljer rätt råmaterial för att kunna tillhandahålla aktivt kol för ett specifikt användningsområde.

Vad är en adsorptionspor?

Adsorptionsporer är den inre volym där grafitplattorna ligger väldigt tätt tillsammans och skapar svaga bindningar (Van der Waals kraft). Dessa bindninga håller kvar det kontaminerande ämnet i kolstrukturen. Detta kallas adsorption. Enligt International Union of Applied Chemistry är porstorlekarna i aktivt kol uppdelade i tre grupper: Mikroporer (r<1nm) Mesoporer (r1-25nm) Makroporer (r>25nm).

Hur avlägsnar kol kontaminerande ämnen?

Avlägsnande av kontaminerande ämnen kan ske via fysisk adsorption – fysisorption eller genom en kemisk reaktion – kemisorption, eller en kombination av dessa. Fysisorption: det kontaminerande ämnet kommer in i kolgranulatet genom transportporer (meso- och makroporer), det sprids ut i kolmatrisen tills det når de mindre porerna (mikroporer) där det adsorberas. När det når ett område med högre energi blir adsorptionskraften starkare än spridningskraften och det kontaminerande ämnet fastnar i mikroporen. I fysisorption sker ingen reaktion och det kontaminerande ämnet förblir oförändrat. Det kan desorberas och återvinnas genom ökad temperatur och minskat tryck vilket är grunden för all återvinning av lösningsmedel. Kemisorption: Det kontaminerande ämnet diffunderar in i kolet genom spridning som ovan, men adsorbatet är impregnerat för kemiska reaktioner där det kontaminerande ämnet binds kemiskt. Specialkol finns tillgängligt från Jacobi Carbons i vilka andra kemikalier tillsätts på kolets yta som reagerar med ett specifikt kontaminerande ämne, t.ex. kvicksilver, eller en grupp kontaminerande ämnen, t.ex. sura gaser. Det kontaminerande ämnet reagerar med dessa kemikalier och binds till adsorbentet.

Hur vet jag om mitt aktiva kol är förbrukat?

Enda sättet man egentligen kan ta reda på om kolet är förbrukat är att testa kolets kapacitet för det kontaminerande ämne som ska avlägsnas. När koncentrationen av det kontaminerande ämnet är över den acceptabla utsläppsnivån eller anses det aktiva kolet vara förbrukat och måste bytas ut. I situationer där utsläppsmätningar är svåra eller omöjliga kan ett kolprov taget från en lämplig zon i adsorbtionsanordningen skickas till Jacobi Carbons för analys av kvarvarande livslängd. Baserat på förutsägelser och jämförelser med den ursprungliga aktivitetsnivån hos det oanvända materialet kan då livslängden teoretiskt förutsägas.

Hur bedömer jag hur mycket kol jag kommer att använda och hur länge det kommer att vara?

Jacobi Carbons kan uppskatta det aktiva kolets upptagningsförmåga genom att använda empiriska data som samlats in över tiden. Om du tillhandahåller flödeshastighet, detaljer om kontaminerande ämnen och inloppskoncentration så kan vi göra en uppskattning om det aktiva kolets upptagningshastighet.

Hur påverkar temperatur?

Fysisorption av kontaminerande ämnen är att föredra vid låga temperaturer och avtar då procesströmmens temperatur ökar. Kemisorption av kontaminerande ämnen kan gynnas av ökad temperatur vilket speglar reaktionens ökade hastighet vid högre temperaturer. Denna effekt kan dock uppvägas av den resulterande instabiliteten hos kemisorptionsagenser på kolet och potentiell desorption av reaktionsprodukter. För specifik information om effekterna av temperatur m.m., kontakta Jacobi Carbons.

Vad betyder "Kontakttid"?

Kontakttid (eller EBCT – Empty Bed Contact Time) är den tid som krävs för en vätska eller ånga att färdas genom en kolkolumn förutsatt att all vätska eller ånga färdas i samma hastighet. Det är lika med den tomma bäddens volym delat med flödeshastigheten.

Exempel: Med en vätske-flödeshastighet på 60 kubikmeter per timme och en kolbädd som innehåller 9000 kg aktivt kol med en densitet på 0,45 kubikmeter per 1000 kg.

9000 kg aktivt kol kommer att ta upp en volym på 20 kubikmeter.

Kontakttiden kommer att vara 20/60 timmar, d.v.s. 0,33 timmar eller 20 minuter.

Vilka är de rekommenderade "Kontakttiderna"?

Kontakttiderna ska vara så långa som är ekonomiskt möjligt så att ett kontaminerande ämnen närmar sig sin mättnadskapacitet på kol vid en viss koncentration. Jacobi Carbons medger dock att det är till hjälp att ha vissa allmänna indikationer på “typiska” kontakttider tillgängliga för kunder vid den preliminära utformningen av adsorbatorer. För kontaminerande vätskor är kontakttider på 10-20 minuter typiska och den längre tiden krävs för närvarande kontaminerande ämnen i låg koncentration. För kontaminerande gaser, där spridning av det kontaminerande ämnet i kolpartiklarna är mycket snabbare, är typiska kontakttider minskade till sekunder. Föreslagna kontakttider för gasfasadsorption är vanligtvis 0,1-1 sekunder för kontaminerande ämnen genom fysisorption och 1–4 sekunder för kontaminerande ämnen som behandlas med kemisorption. Kontakta Jacobi Carbons för specifik information om kontakttider m.m.

Om du har fler frågor gällande Jacobi Carbon-produkter, hör av dig så kan någon i vårt team hjälpa dig.